Inlägg 2 tankar under läsningen, Kallt som i graven
JA, nu har jag då läst cirkus 40 sidor. Hittills så finner jag att boken är spännande, man lever sig in i karaktärerna, lär känna dom, förstår deras sätt att tänka. Återigen har Swindells skrivit sidoberättelser som handlar 2 olika karaktärer, som jag hoppas och tror kommer att mötas i slutet.
Protagonisten, eller "Link" som han då kallar sig, han är 17 år och har rymt hemifrån.
Allting började när han var 14 år, då hans pappa var otrogen mot sin fru och stack iväg med en annan kvinna. Då bodde han med sin mor och syster i Bradford, norra England. Cirka ett år senare så träffar hans mamma "Vincent", han som startade allting. Han var allt ifrån snäll och godhjärtad, han var en skit helt enkelt.
Vincent behandlade Link som ohyra som levde på hans pengar då det igentligen var hans mamma som betalade allting.
Otroligt nog lyckades "Link" klara grundskolan med hyfsade betyg, han tänkte, jag står ut tills jag gått ut grundskolan sen är det nog.
Link och hans vänner var ute sent och kom hem mitt i natten, men Vincent vägrade släppa in honom Han låste honom ute en sen höstnatt och lät honom sova på gatan. Det var droppen. Han bestämde sig för att rymma, bort från Vincent, bort från aset!
Antagonisten som kallar sig själv "Shelter" är den andra karaktären i boken. Han är en veteransoldat som har jobbat inom militären i 29 år. Han gjorde soldater av ungdomar, eller "små finniga yngel" som han kallar dom. Såna som hade haft det svårt hemma, som hade rymt hemifrån och bodde på gatan.
Då, för cirka 15 år sedan var det såkallad "allmän värnplikt" då alla ungdomar var tvungen att göra militärtjänst i ett x antal månader. Då fanns det bara ett fåtal hemlösa på Londons gator, men nu har uteliggarna ökat radikalt, nästan i varenda port finns det någon som gömmer sig från den starka höstkylan. Det är dom "Shelter" vill åt.
Shelter kallar inte sig själv en mördare, han tycker mer att han hjälper dom hemlösa från lidandet. Eller mer som en som hjälper till, att städa upp Londons gator så att det inte ser smutsigt ut med alla uteliggare.
Han erbjuder ofta unga, en sovplats och en liten bit mat, för att locka till sig dom nerkylda hungriga stackars hemlösa. Slutligen när dom har ätit klart smyger han sig på och avrättar dom på ett eller annat sätt.
Därefter gömmer han liken i sitt så kallade "kylrum" men då det igentligen är ventilationsrummet under hans golvplankor. Ingen kan misstänka någonting! Han den oskyldige mannen, med en katt som heter Sappho , hur skulle han kunna göra något sånt, det var genialiskt.
Link åker till London och med desamma går han till arbetsförmedlingen för att hitta ett jobb, han var ju tvungen att tjäna pengar på något sätt. Ingen sökte jobb varken på lager, restauranger, caféer, ingenstans fanns det. Som tur var hade Link lite pengar som han fick av sin syster´, men med dom pengarna skulle han inte klara sig länge om han inte skaffade ett jobb. Såklart ville ingen ha en hemlös 17 åring utan föräldrar. Det ända han ägde var en ryggsäck lite pengar och en klocka.
En natt när Link sökte någonstans att sova stötte han på en person som också kallade sig hemlös, Ginger hette han. Ginger var en av dom snällare uteliggarna han hade träffat. Dom blev snabbt vänner, eftersom Ginger hade varit hemlös en bra mycket längre tid än Link så gav han enormt mycket tips på hur man klarar sig ute i den vilda världen.
Tankar
Hittills är den lite trög, men absolut inte tråkig, jag hoppas att saker börjar hända och att man kommer att koppla "Link" med "Shelter". Att få veta lite mera vad dom har för samband.
Jag vill veta vilka hemligheter som gömmer sig bakom nästa blad! En riktigt skön känsla när man läser!